Det här är en del av mitt inlägg i debatten om “Valfrågor” i Riksdagen den 8 maj 2024. Samma dag skrev Susanna Kierkegaard på Aftonbladets ledarsida att “Helldén har rätt – man borde få rösta vid 16 år“.
Fru talman!
Demokratin är hotad på många håll i världen och situationen förvärras år från år.
Demokratin behöver snarare utvecklas, förankras och breddas. Det kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att inkludera fler unga människor. I länder som Österrike, Skottland, Malta, Argentina, Brasilien och Ecuador får 16-åringar rösta, så även i delar av USA, Tyskland och Estland.
De som är skeptiska till en sådan sänkning av rösträttsåldern ifrågasätter ofta om ungdomarna är vuxna nog att rösta, medan andra, som statsministern i helgens partiledardebatt i tv, menar att rösträtt har med myndighetsålder att göra.
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel skriver en grupp tyska forskare om en undersökning baserad på mer än 10.000 unga vuxna i Tyskland. Forskarteamets utgångspunkt var att uppskatta rösträttens effekter på hur ungdomarna sökte information. Det visade sig att rösträtten i sig kanske inte har någon betydelse för politiska ställningstaganden, men gjorde stor skillnad i fråga om politiska diskussioner och att använda väljarstöd i form av appar av olika slag, som valkompasser.
Det förefaller, skriver forskarna, som att detta till och med är mer utpräglat för 16-åringar än för 18-åringar.
Rätten att rösta förändrar alltså beteendet.
Det går alltså inte att dra den slutsatsen att de som idag inte har rätt att rösta för att de är för unga, att det faktiskt också är olämpligt att de har rösträtt – tvärtom, det kan vara en tillgång både för deras egen skull och för demokratins.
Inom Miljöpartiet anser vi att det är hög tid för en sänkning även i Sverige och att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år i kommun-, region- och riksdagsvalen. En försöksverksamhet på kommunal nivå bör inledas. År 1909 infördes allmän rösträtt för män och en rösträttsålder på 24 år. Därefter gjordes ett antal viktiga reformer. År 2021 var det 100 år sedan kvinnor för första gången kunde utnyttja sin rösträtt. Rösträttsåldern sänktes successivt under seklets gång. År 1945 till 21 år, tjugo år senare till 20 år och så år 1975 till dagens rösträttsålder: 18 år. Snart har det gått ett halvt sekel sedan dess.
Vi anser nu att det är dags för ytterligare en , i syfte att bredda och stärka demokratin. Det är viktigt av flera skäl, bland annat eftersom varannan ung person inte känner sig inkluderad i samhället och de flesta upplever att de inte har inflytande över det politiska beslutsfattandet. Samtidigt ser vi hur unga engagerar sig i viktiga samhällsfrågor, till exempel klimatfrågan. Vi ser också fördelar med att de flesta skulle gå i gymnasieskolan med goda möjligheter till kunskapsinhämtning det år de får rösta för första gången.
Unga vill vara med och påverka! Vi tror att en sänkt rösträttsålder ger möjlighet att i tidig ålder praktiskt introduceras till den demokratiska infrastrukturen, vilket förutom det demokratiska värdet i sig även kan stärka sammanhållningen och respekten för samhällets grundläggande värderingar. Vi är övertygade om att ungas tilltro till det politiska systemet, och till samhällsinstitutioner generellt, skulle öka om de får delta i det.
Demokratiutredningen, som lämnade sitt betänkande 2016, föreslog att en försöksverksamhet med en rösträttsålder på 16 år skulle genomföras vid lokala val, något som ännu inte har blivit verklighet. Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är idag 20 år, Europas högsta. Med en sänkning till 16 års rösträttsålder skulle denna snittålder sänkas till 18 år.
Vi har från Miljöpartiets sida motionerat om detta även tidigare och jag tänker att vi återkommer i ärendet med uppdaterade kunskaper, erfarenheter och förslag vid ett lämpligt tillfälle.
