Om ett par dagar ska vi önska varandra ett gott nytt år. Vi står dessutom på tröskeln till ett nytt decennium, 20-talet. Det förra 20-talet, för 100 år sedan, kallades för det glada 20-talet – men det avslutades med börskraschen i USA i oktober 1929.
Jag hoppas att våra barn och barnbarn kommer att tala om 2020-talet som det årtionde när deras föräldrar och andra vuxna faktiskt tog tag i de många utmaningar de stod inför. När världen började bli en bättre plats att leva på. Lite Jorden 2.0. Och att vi i slutet av 2029 kan fira att vi lyckats med det vi föresatt oss, att Agenda 2030 åtminstone i stora drag har förverkligats.
Det är framför allt två riktigt stora frågor som vi bara måste ta i under de nästa tio åren. Och de hänger ihop.
Den första stora utmaningen är förstås klimatet.
Och den andra är människors lika värde, jämlikhet och rättvisa.
Att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° som Parisavtalet 2015 satte som mål verkar mera avlägset nu än för fyra år sedan – de globala utsläppen av växthusgaser har ökat de senaste åren, snarare än minskat. Ska vi nå 1,5-graders målet under 20-talet krävs väldigt stora insatser och förändringar de närmaste åren. FN talar om en nödvändig minskning med 55% under 20-talet. Det är 7% per år.
Det innebär väldigt stora förändringar både för oss som enskilda personer och familjer och för samhället i stort. Mindre kött, färre flygresor och mer återanvändning och reparationer förändrar strukturer för jobb och transporter. Samtidigt kommer nya jobb och arbetsuppgifter att skapas. De mest kreativa och nytänkande organisationerna kommer att ställa om och kanske öka volymerna, medan andra kommer att stagnera och försvinna.
Det handlar om en annan sorts livskvalitet. En som bygger på att nästa och kommande generationer faktiskt kan leva i harmoni med naturen och inom planetens gränser.
Det ställer stora krav på klok politik, medverkan och delaktighet för att omvandlingen till ett hållbart samhälle ska kunna ske utan att människor blir utan arbete, tvingas fly eller på annat sätt får det sämre.
Delaktighet och rättvisa är nyckelord. Omvandlingen till ett hållbart samhälle genomförs inte genom lagstiftning och top-down ledning. Vi alla måste vilja ändra riktning. Och det kan bara uppnås genom medverkan, minskade klyftor och bättre tillgång till service och kultur för dem som inte har det idag.
Parisavtalet och Agenda 2030 speglar den insikten och inställningen: Leave No One Behind. Det har så gott som alla länder skrivit under på. Det handlar om att göra det möjligt för alla att vara med och att anta inkluderande och långsiktiga policies, skriver UNDP, FN:s utvecklingsprogram.
Men så har vi de andra. De som försöker få oss att tro något annat. De som ritar om verkligheten för att passa egna syften. Då blir gängkriminalitet, behovet av fler poliser och färre invandrare och flyktingar (helst inga alls) det viktigaste.
De mänskliga rättigheterna urholkas av partier som ser dem som någon sorts smörgåsbord, där vissa kan väljas bort. Rätten att söka skydd i ett annat land till exempel.
Här i Sverige har vi SD som beskriver sig som ett “social-konservativt parti med nationalistisk grundsyn“. Med en sådan grundsyn kan man till exempel ha åsikter om vilken kultur som ska tillåtas – bara den som stärker bilden av ett sammanhållet Sverige. “Det som nyss kallades populism har blivit nationalism” skriver Göran Rosenberg i en krönika.
Men nationen som idé är inte så viktig längre. En gång var det ett uttryck för en etnisk och kulturell enighet. Idag är det snarast en politisk och konstitutionell lösning, ett sätt att hantera gemensamma frågor om allt från forskning till allmänna försäkringar och demokrati. Samverkan över nationsgränserna är mer regel än undantag inom näringsliv, vetenskap, kultur, idrott och förvaltning. Norden, EU och FN har fått större betydelse för oss.
Det är där vi måste börja. Med insikten att vi är lika och att vi måste lösa detta tillsammans. Med att göra vad vi kan för att skapa en hållbar framtid. För och med oss, de utsatta, barnen och deras barn.
Jan Riise 29 dec 2019
1920-tals bilder från Wikimedia Commons.
Fyrverkeri på Draget är en egen bild